När eleverna lär sig om vattencykeln är det bra för dem att ha ett diagram som visar varje steg i en bild. I den här aktiviteten kommer eleverna att skapa sina egna vattencykeldiagram. Du kan skilja eller stilla denna aktivitet genom att lägga till eller ta bort information från mallen eller instruktionerna. Studenter uppmuntras också att tillhandahålla en beskrivning av varje steg eller cykeln i sin helhet med hjälp av textmaterial eller cellen och beskrivningen.
Vattencykeln har ingen startpunkt, men den här guiden kommer att starta beskrivningen i havet.
Havet är jordens största vattenförråd. Vattnet avdunstar härifrån, såväl som floder och sjöar, när ytan värms upp av solen. Denna varma, våta luft stiger eftersom den är mindre tät än den andra luften runt den. Högre upp i atmosfären kondenseras vattnet för att bilda moln. Utfällning sker när vattenpartiklarna svalnar och bildar större droppar. Beroende på temperaturen faller dessa droppar som regn, fryst regn, snö och hagel.
En del av den här nederbörden faller rakt tillbaka i vattnet och en del annan nederbörd faller på landet. En del av detta vatten rinner över markytan; detta kallas ytavströmning. Detta händer när vattnet inte kan tränga in i marken. Annat vatten infiltrerar marken och reser under jord. Detta kallas grundvattenflöde. Så småningom rinner allt detta vatten i vattendrag och sjöar och slutligen tillbaka i havet för att vattnet ska gå igenom denna cykel igen.
En del av vattnet absorberas av växter som de använder för fotosyntes. De flesta växter hämtar sitt vatten från marken med sina rötter. Växterna behöver sedan flytta detta vatten till sina blad där fotosyntesen sker. De gör detta med rör i sina stjälkar som kallas xylem. Processen som används för att förflytta vattnet kallas transpiration.
(Dessa instruktioner är helt anpassningsbara. När du har klickat på "Kopiera aktivitet", uppdatera instruktionerna på fliken Redigera i uppgiften.)
Skapa din egen modell av vattencykeln.
Låt eleverna observera vattenkretsloppet i aktion genom att skapa ett enkelt experiment med en plastpåse, vatten och ett soligt fönster. Denna visuella demonstration hjälper till att förstärka varje steg i kretsloppet och gör lärandet minnesvärt.
Samla tydliga zip-påsar, vatten, blå färg och tejp. Välj ett klassrumsfönster som får mycket solljus så att eleverna lätt kan observera processen.
Låt eleverna hälla en liten mängd färgat vatten i varje påse. Förslut påsarna och tejpa dem mot fönstret. Uppmuntra noggrann observation för att undvika spill och främja ansvarstagande.
Be eleverna att registrera förändringar i påsen under flera dagar. Led diskussioner om avdunstning, kondensation och nederbörd medan de ser droppar bildas och röra sig.
Hjälp eleverna att relatera sina observationer till stadierna i deras vattenkretsloppdiagram. Förstärk förståelsen genom att be dem förklara vad varje del av påse-experimentet representerar i det faktiska kretsloppet.
De viktigaste stegen i vattnets kretslopp är avdunstning (vatten förvandlas till ånga), kondensation (ångan bildar moln), nederbörd (regn, snö eller hagel faller till marken), avrinning (vatten rinner över land), infiltration (vatten sipprar in i marken), och transpiration (växter släpper ut vattenånga i luften).
Låt eleverna skapa sina egna diagram av vattnets kretslopp genom att rita eller använda mallar. Be dem märka varje del—såsom avdunstning, kondensation, nederbörd och avrinning—with pilar och korta beskrivningar. Denna praktiska aktivitet hjälper till att visualisera hur vatten rör sig genom kretsloppet.
För en snabb lektion behöver du diagrammallar eller tomt papper, färgpennor eller markers, och etiketter eller textrutor för att eleverna ska kunna namnge varje del. Valfritt: utskrivna bilder eller digitala verktyg för interaktiv märkning.
Växter absorberar vatten från jorden via sina rötter och släpper sedan ut det som ånga i luften genom transpiration. Denna process hjälper till att flytta vatten från marken tillbaka till atmosfären, vilket gör växter till en viktig del av vattnets kretslopp.
Differentiering kan göras genom att anpassa instruktioner, använda enklare eller mer detaljerade diagram, tillhandahålla meningsstöd, eller låta avancerade elever lägga till beskrivningar och extra fakta. Anpassa aktiviteten efter varje elevs behov.