Europa är den minsta av de galileiska månen Jupiter som upptäcktes av Galileo Galilei år 1610. Det är en ung måne med en extremt jämn yta.
Europa upptäcktes av Galileo Galilei år 1610. Dess upptäckt, tillsammans med upptäckten av Callisto, Ganymede och Io, förändrade hur vi tänker på strukturen i vårt solsystem. Upptäckten gav bevis för att stödja den helikoptriska modellen från Copernicus, som ersätter den geocentriska modellen.
Europa är den minsta av de galileiska månen Jupiter. Det är den sjätte närmaste månen till planeten. Månen namngavs efter den grekiska mytologiska karaktären Europa, som är mamma till kung Minos. Liksom alla andra galileiska månar är det uppkallat efter en älskare av den grekiska guden Zeus, vars romerska namn är Jupiter. Europa kretsar Jupiter var tredje och en halv dag. Månen är tidligt låst till Jupiter, vilket betyder att en sida alltid pekar mot planeten.
Europa antas ha en järnbaserad kärna, en stenig mantel och en tunn atmosfär av huvudsakligen syre. Månen verkar ha en mycket jämn skorpa som har lett till att forskare tror att månen är väldigt ung och har en skorpa av fruset vatten. Vissa forskare tror att det under isskorpan kan vara flytande vatten. Eftersom månen har en elliptisk bana varierar Europas avstånd från Jupiter när den fullbordar sin revolution. Denna förändring i avstånd varierar gravitationsstyrkan och formen på månen, vilket har orsakat frakturer linjer som kan ses på Europas yta.
Europa, som med alla galileiska månar, har besökts av NASA Pioneer 10-uppdraget. Pioneer-uppdrag gav några bilder med låg upplösning på ytan. Bättre bilder av ytan kom tillbaka efter att Voyager-uppdraget besökte Jovian-systemet 1979. Senare spenderade Galileo rymdsonden åtta år som kretsar Jupiter från 1995. Detta uppdrag gav den mest omfattande informationen vi har. Framtida beskickningar till Europa kommer att försöka ta reda på om det finns några flytande vattenhav på månen, eftersom det finns forskare som tror att det finns en potential för livet.
Europa är en av Jupiters största månar, känd för sin isiga yta och möjliga underjordiska ocean. Till skillnad från Jupiters måne, som är bergig och torr, kan Europa ha vatten under isen, vilket gör den till ett viktigt mål i sökandet efter utomjordiskt liv.
Forskare tror att Europa kan stödja liv eftersom dess täckta yta kan dölja en flytande vattenhavs. Vatten, värme från tidvattenkrafter och möjliga kemiska näringsämnen skapar förhållanden som kan tillåta enkla livsformer att existera.
Studiet av Europa och Jupiters måne hjälper forskare att förstå planetbildning, geologi och möjligheten för liv utanför Jorden. Båda ger ledtrådar om vårt solsystems historia och utveckling.
Europas yta är mestadels slät is, med sprickor, ryggrad och få kratrar. Det ljusa, frusna landskapet kan dölja ett djupt ocean, vilket gör Europa till en av de mest fascinerande världarna för utforskning.
Missions to Europa focus on searching for water and signs of life beneath the ice, requiring advanced technology to survive harsh conditions. Moon missions mainly study geology, history, and are preparing for future human exploration.