Att ha en ätstörning är inte ett val. En ätstörning är en hanteringsmekanism som används när någon upplever en förlust av kontroll över olika aspekter av sitt liv. När människor inte har kontroll över aspekter i sitt liv, kommer de att nå allt för att återfå den känslan av kontroll igen. De kan inte kontrollera skoluppgifter, föräldrarnas förväntningar eller deras schema. En sak de kan kontrollera är deras vikt. Denna känsla av att få kontroll över något kan vara deras sätt att hantera de andra stressfaktorerna. Att lära sig sunda klara färdigheter hjälper till att lindra kontrollen.
I den här aktiviteten kommer eleverna att skapa en storyboard som illustrerar en ohälsosam och en hälsosam hanteringsstrategi för att bekämpa okontrollerbara stressorer. Be eleverna att brainstorma saker som stressar dem. Därefter ber dem tänka på olika sätt de kan lindra stress på ett hälsosammare sätt. Lyssna på musik, umgås, prioritera sin tid, koppla av eller fysisk aktivitet är svar du kanske hör. Att få studenter att visa hur en ätstörning endast tillfälligt kan lindra stress samtidigt som det orsakar flera andra problem är huvudmålet för denna aktivitet. Det är viktigt att varna eleverna mot att skapa störande scener som kan vara en trigger för sig själva eller andra.
(Dessa instruktioner är helt anpassningsbara. När du har klickat på "Kopiera aktivitet", uppdatera instruktionerna på fliken Redigera i uppgiften.)
Visa din förståelse för hur människor som lider av en ätstörning negativt anpassar sig till stress.
Skapa ett säkert, öppet utrymme där elever känner sig bekväma att prata om stress och hälsosam hantering. Regelbunden, stödjande dialog minskar stigma och uppmuntrar elever att söka hjälp vid behov.
Visa hälsosamma copingbeteenden i dina dagliga interaktioner. Elever lär sig genom exempel, så att visa dina egna positiva vanor—som att ta pauser, be om hjälp eller öva mindfulness—kan inspirera dem att göra detsamma.
Inkludera korta stressavkopplingsaktiviteter, som korta andningsövningar eller rörelsepauser, i din klassplanering. Konsekvent övning hjälper elever att internalisera dessa hälsosamma vanor och gör copingfärdigheter tillgängliga.
Underlätta gruppdiskussioner eller paraktiviteter som fokuserar på att dela stressfaktorer och brainstorma hälsosamma copingstrategier tillsammans. Kamratstöd normaliserar utmaningar och får elever att känna sig mindre isolerade.
Dela information om skolkuratorer, hälsocenter eller betrodda online-resurser. Att veta var man kan vända sig för hjälp ger elever möjlighet att söka stöd utanför klassrummet när det behövs.
Hälsosamma copingstrategier inkluderar att lyssna på musik, umgås, prioritera tid, slappna av och fysisk aktivitet. Dessa hjälper elever att hantera stress utan att utveckla störd ätning, vilket främjar emotionellt välbefinnande och motståndskraft.
Lärare kan vägleda elever till att identifiera stressfaktorer och brainstorma hälsosamma copingmekanismer som motion eller avkoppling. Klassrumsaktiviteter, som storyboard, som kontrasterar hälsosamma och ohälsosamma strategier, ökar medvetenheten och stöder positiva vanor.
Hälsosamma copingstrategier hanterar stress utan att skada välbefinnandet, som att prata med vänner eller hantera tiden. Ohälsosamma strategier, såsom störd ätning, kan ge tillfällig lättnad men orsakar långsiktiga problem.
Elever kan utveckla ätstörningar för att återfå en känsla av kontroll när de möter stressfaktorer som de inte kan hantera, som skol- eller familjeproblem.
Denna copingmekanism är skadlig och ger bara kortvarig lindring.
Effektiva aktiviteter inkluderar storyboards som illustrerar stressfaktorer, ohälsosamma copingmekanismer (som ätstörningar) och hälsosamma alternativ. Att uppmuntra diskussion och reflektion hjälper elever att känna igen hälsosamma val.