En vanlig användning för Storyboard That är att hjälpa studenter att skapa ett diagram över händelserna från en historia. Det här är inte bara ett bra sätt att lära av delarna av tomten, men det förstärker viktiga händelser och hjälper eleverna att utveckla större förståelse för litterära strukturer.
Eleverna kan skapa en storyboard som tar upp narrativbågen i ett arbete med en sexcells storyboard som innehåller de viktigaste delarna av diagramdiagrammet. För varje cell, skapa elever en scen som följer berättelsen i följd med: Exposition, Conflict, Rising Action, Climax, Falling Action och Resolution.
(Dessa instruktioner är helt anpassningsbara. När du har klickat på "Kopiera aktivitet", uppdatera instruktionerna på fliken Redigera i uppgiften.)
Skapa en visuell plot diagram över Frankenstein.
Öka elevdeltagandet genom att använda ditt plotdiagram som en språngbräda för tankeväckande, helklassdiskussioner. Diskutera varje plotsteg och uppmana eleverna att dela sina tolkningar och frågor.
Öka lagarbetet genom att dela in elever i små grupper och tilldela varje grupp en specifik plotthändelse. Låt grupperna illustrera och förklara sin sektion, och kombinera sedan delarna till ett komplett klassdiagram.
Fördjupa förståelsen genom att låta eleverna notera hur Victor Frankenstein och Skapelsen förändras under varje plot-händelse. Lägg till karaktärstankar eller känslor till storyboard-cellerna för rikare analys.
Lyft fram viktiga teman genom att be eleverna identifiera och märka var teman som ambition, isolering eller ansvar dyker upp i handlingen. Detta hjälper eleverna att koppla berättelsestrukturen till djupare idéer.
Ett plotdiagram för Frankenstein skisserar visuellt huvudhändelserna i Mary Shelleys roman med hjälp av elementen: Exposition, Konflikt, Uppåtgående handling, Klimax, Nedåtgående handling och Lösning. Varje del hjälper elever att identifiera och förstå nyckelögonblick i berättelsens struktur.
Använd en sexcellars storyboard för att dela upp Frankenstein’s plot i enkla sektioner. Låt elever skapa bilder och korta beskrivningar för varje del: exposition, konflikt, uppåtgående handling, klimax, nedåtgående handling och lösning. Denna visuella metod gör historien mer tillgänglig och engagerande för gymnasieungdomar.
De huvuddelarna av ett plotdiagram är: Exposition (introduktion), Konflikt (problem), Uppåtgående handling (händelser som ökar spänningen), Klimax (vändpunkten), Nedåtgående handling (händelser som leder till lösning) och Lösning (avslutning).
En Frankenstein storyboard-aktivitet ber eleverna skapa en sex-panel tecknad serie, där varje panel representerar en viktig plothändelse. För varje scen illustrerar eleverna en scen och lägger till en kort beskrivning, vilket stärker deras förståelse av romanens struktur.
Visuella plottdiagram hjälper elever att organisera berättelsens händelser, känna igen litterär struktur och förbättra förståelsen. De gör komplexa klassiker som Frankenstein mer tillgängliga och stöder olika inlärningsstilar i klassrummet.