När eleverna läser kan en storyboard fungera som en användbar karaktärsreferenslogg . Denna logg (även kallad en karaktärskarta) låter eleverna komma ihåg relevant information om viktiga karaktärer. När man läser en pjäs blir små attribut och detaljer ofta viktiga allt eftersom handlingen fortskrider. Med karaktärskartläggning kommer eleverna att spela in denna information, vilket hjälper dem att följa med och fånga de finesser som gör läsningen roligare!
Att använda en karaktärskarta för Shakespeare är ofta ännu mer fördelaktigt. Det låter också eleverna spela in nyanserna av egenskaper som skapar " folie "-karaktärer. Informationen som de registrerar kommer att hjälpa dem att återvända och granska personligheter som kontrasterar. Förmågan att visuellt se detta hjälper eleverna att skapa kopplingar och gör det lättare att förstå koncept.
Genom att kopiera uppdraget till ditt konto får du både exemplet ovan och en tom mall som du kan anpassa efter önskemål. Använd den gärna som den är, eller rediger den för din klass. Att skriva ut det som kalkylblad för dina elever att fylla i medan de läser är ett snabbt och enkelt sätt att införliva denna karaktärskarta i ditt klassrum.
(Dessa instruktioner är helt anpassningsbara. När du har klickat på "Kopiera aktivitet", uppdatera instruktionerna på fliken Redigera i uppgiften.)
Börja med att definiera termerna "tragisk hjälte", "motiv" och "arketyp". Ge en översikt över de egenskaper som definierar en tragisk hjälte, såsom ädel födelse, tragiska brister och omvändning av förmögenhet. Förklara hur tragiska hjältemotiv och arketyper uppträder i litteratur och drama.
Fokusera på Romeos karaktär i "Romeo och Julia" och vägled eleverna i att analysera hur han förkroppsligar egenskaperna hos en tragisk hjälte. Uppmuntra eleverna att referera till specifika scener, handlingar och beslut som lyfter fram Romeos tragiska hjältestatus. Diskutera hur Romeos karaktär stämmer överens med den klassiska tragiska hjältearketypen.
Ge eleverna exempel på tragiska hjältar från andra litterära verk eller drama. Engagera eleverna i en jämförande analys och utforska hur dessa karaktärer delar eller skiljer sig från den tragiska hjältearketypen. Diskutera begreppet universalitet i tragiska hjältemotiv och arketyper.
Tilldela ett kreativt skrivande projekt där eleverna skapar en modern tolkning av en tragisk hjälte. Ge riktlinjer för projektet, inklusive införlivandet av viktiga tragiska hjältemotiv och arketyper. Förklara presentationsformatet för att dela sina moderna tragiska hjälteberättelser.
Romeo och Julia definieras som pjäsens huvudpersoner på grund av flera nyckelegenskaper. De är unga, passionerade och impulsiva, och representerar ungdomens idealism. Deras kärlek trotsar samhälleliga normer och familjekonflikter, vilket gör dem emblematiska för kärlekens kraft att överskrida barriärer. Deras djupa kärlek till varandra driver handlingen, vilket leder till tragedin. Deras karaktärer förkroppsligar teman om kärlek, öde och konsekvenserna av konflikter, vilket gör dem centrala i berättelsen.
Mercutio är en dynamisk karaktär som tillför pjäsen kvickhet, humor och lättsinne. Hans skarpa ordspel och okonventionella tänkande lägger till ett lager av komplexitet till berättelsen, vilket ger en kontrast till den intensiva kärleken till Romeo och Julia. Mercutios död markerar dock en avgörande vändpunkt. Det resulterar i en tragisk förändring från komedi till djup sorg, som påverkar huvudkaraktärerna avsevärt. Hans bortgång får Romeo att vidta hämndlystna åtgärder mot Tybalt, vilket i slutändan leder till händelsernas tragiska kulmen.
Att använda storyboards och kalkylblad för att fördjupa sig i de psykologiska och känslomässiga dimensionerna hos huvudkaraktärerna i "Romeo och Julia" kräver ett genomtänkt genomförande. Bästa metoder inkluderar att uppmuntra eleverna att skapa visuella skildringar av nyckelscener som fångar karaktärernas känslor, använda arbetsblad som karaktärsdagböcker för att uttrycka karaktärers tankar och känslor, analysera dialoger för underliggande känslor, bygga empati genom att sätta sig i karaktärernas skor och främja gruppdiskussioner och reflektioner efter avslutade aktiviteter. Dessa metoder främjar en djupare förståelse för karaktärernas känslomässiga resor och deras svar på händelserna som utvecklas, vilket förbättrar elevernas koppling till pjäsens teman och berättelse.