Kritiskt tänkande är den aktiva processen att samla in och analysera information för att bilda en åsikt eller bedömning. Kritiskt tänkande är inte begränsat till ett visst ämnesområde eller årskurs, utan snarare den allmänna förmågan att tänka på ett tydligt och rationellt sätt. Att kunna lösa problem och tänka på ett metodiskt sätt är viktigt för små barn, och därför behöver de särskilt läras dessa färdigheter.
Det finns många olika tolkningar av vad som är kritiskt tänkande. För studenter inkluderar de bästa kritiska tänkandeförmågan: analys, kommunikation, kreativitet, öppenhet och problemlösning . Genom att fokusera på var och en av dessa kommer eleverna att bättre kunna engagera sig i innehåll både i klassrummet och i sina liv.
En viktig del av kritiskt tänkande är att undersöka och analysera något. Detta kan inkludera skriven text, faktiska data eller ett problem som presenteras. Några sätt att analysera är att forska, ställa frågor, tolka och lägga märke till mönster.
Ofta delar eleverna sina tankar och slutsatser med en grupp eller en partner och måste samarbeta på något sätt. Att kunna arbeta med andra och kommunicera effektivt är en nyckelfaktor för kritiskt tänkande. Några exempel på detta inkluderar aktivt lyssnande, presentation och förklaring.
En annan viktig färdighet för en kritisk tänkare är innovation och kreativitet; Att inte vara rädd för att tänka utanför boxen, prova något annat och närma sig saker från alla vinklar är nyckeln. Några exempel på detta är att dra slutsatser, skapa kopplingar, förutsäga, föreställa sig och omfamna nyfikenhet.
En kritisk tänkare är någon som kan tänka utan bedömning, partiskhet eller antagande. Det är viktigt att helt enkelt vara uppmärksam på själva informationen och dra slutsatser med ett klart sinne. Några exempel på detta inkluderar mångfald, objektivitet, inkludering och rättvisa.
Den kanske viktigaste färdigheten hos en kritisk tänkare är förmågan att lösa problem. Problemlösning inkluderar att förstå problemet, komma på och implementera en lösning och bedöma resultatet av din plan. En bra problemlösare fattar beslut, förtydligar, är uppmärksam på detaljer och utvärderar.
När eleverna kan tänka kritiskt blir de mer motiverade och ivriga att lära sig i klassrummet. Kritiska tänkare tänker inte bara rationellt, de analyserar och bedömer också och är mer benägna att tänka på ett rimligt, rationellt och empatiskt sätt. Här är några strategier för att utveckla kritiska tänkare i ditt klassrum.
Kritiskt tänkande är så viktigt eftersom det gör det möjligt för oss att använda disciplin och logik samtidigt som vi löser problem både i skolan och i livet. Att lära sig att tänka kritiskt som barn kommer att göra det möjligt för eleverna att förstå hur saker fungerar i världen och komma på kreativa och intelligenta idéer och lösningar under hela livet. När barn växer upp och möter verkliga utmaningar som grupptryck och viktigt beslutsfattande, kommer deras förmåga att tänka kritiskt komma väl till pass.
Ett perfekt sätt för elever att öva sina färdigheter i kritiskt tänkande är att skapa storyboards som illustrerar dessa färdigheter i verkliga sammanhang. Att låta eleverna skapa illustrationer av den kritiska tankeprocessen, eller av personliga situationer, kommer att utmana dem att vara kreativa och ha kul! Det ger dem också ett säkert utrymme att utforska vissa scenarier innan de kan stöta på dem i verkligheten.
Lärare kan skapa scenarier som involverar beslut som eleverna måste fatta. De kan också låta eleverna komma på sina egna scenarier eller använda aktuella händelser och ha en klassdiskussion innan de skapar.
Efter en diskussion eller lektion om kritiskt tänkande och ansvarsfullt beslutsfattande kan lärare låta eleverna göra följande aktivitet:
Förklara vikten av att kritiskt utvärdera källor och information för att fastställa trovärdighet, partiskhet och tillförlitlighet. Definiera nyckeltermer som trovärdighet, partiskhet och primära/sekundära källor.
Lär eleverna en uppsättning kriterier för att bedöma källor, såsom auktoritet, noggrannhet, objektivitet, valuta och relevans. Ge exempel och modellera processen för att utvärdera källor med hjälp av kriterierna.
Introducera eleverna för olika typer av källor, inklusive böcker, artiklar, webbplatser och multimedia. Diskutera styrkorna och begränsningarna för varje källtyp i termer av trovärdighet och partiskhet.
Ge eleverna övningsaktiviteter där de utvärderar olika källor med hjälp av de lärda kriterierna. Erbjud vägledning och feedback när eleverna analyserar och gör bedömningar om källornas tillförlitlighet och relevans.
Utforska begreppet partiskhet och dess inverkan på informationskällor. Uppmuntra eleverna att överväga flera perspektiv genom att jämföra källor med olika fördomar eller synpunkter.
Ge eleverna möjlighet att självständigt utvärdera källor genom att tilldela forskningsprojekt eller förfrågningsbaserade aktiviteter. Guide eleverna i att välja och använda trovärdiga källor som stödjer deras forskning eller argument.
Kritiskt tänkande är den aktiva processen att samla in och analysera information för att bilda en åsikt eller bedömning.
Det är viktigt att lära små barn kritiskt tänkande eftersom det gör det möjligt för dem att bli effektiva problemlösare och tänka mer logiskt och systematiskt. Genom att vårda dessa färdigheter tidigt utvecklar barn förmågan att analysera och utvärdera information, fatta sunda beslut och tillämpa kritiskt tänkande på alla områden av livet.
De bästa kritiska tänkandeförmågan för studenter inkluderar analys, kommunikation, kreativitet, öppenhet och problemlösning.
Lärare kan hjälpa till att utveckla kritiskt tänkande i klassrummet genom att använda strategier som ifrågasättande, elevledda diskussioner, frågebaserat lärande, samarbete och problembaserat lärande.
30 dagars pengarna-tillbaka-garanti Endast nya kunder Fullt pris efter introduktionserbjudande
